Handledning Logga in
Om Kontakt

Evidensbaserad extern handledning

– KBT, MI & kärnkvadranter

 

Handledning som avser leda till interventioner för den handledde att använda i det dagliga arbetet. Handledningen har tre fokusområden:

 * Formativt – utveckla och kalibrera kunskap hos den handledde.

* Normativt – den handleddes ansvar i yrkesutövningen mot klient.

* Restorativt – stärka & stödjande samtal till den handledde.

 

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en evidensbaserat och syftar till att hjälpa individer förstå och förändra tankemönster, känslor och beteenden. Med beteendeanalyser hjälps den handledde till att få syn på sig själv, sitt beteende och förhållningssätt mot kollegor och klienter. Hur människor agerar och känner är ofta ett resultat av miljöns omständigheter.  Vanligt är att fastna i det vi ser. Klienten uteblir. Då kommer vi sällan längre, den andre är ett problem, om den andre bara ändrade sig så skulle det bli bra. Men. Som känt sedan länge, vi kan bara ändra oss själva, så det går inte bestämma att klienten ska komma till mötet. Det går däremot att med beteendeanalysen se på situationen utifrån för att få en bredare bild av beteendet. Vad den andre gör för mycket och för lite av samt föreställa sig den andre personens inre processer – vad känner den mycket respektive lite av?

 

  Överskott       Underskott

 

Yttre

 

Kommer inte till möten.

Pratar om många skäl till att utebli.

 

  Säga vad hen behöver för         att känna att det är okey     med  möten.

 
Inre (om du har kännedom, eller kan anta utifrån beteendet)

      

    Obehag av möte med              socialtjänsten.

 

  Förstå syfte & vikt av möten.

 

Att den handledde får föreställa sig barnet/förälderns inre processer ökar chansen till empatiskt förhållningssätt. Det är lättare att känna med en person som upplever obehag än för en person som “bara krånglar”. På samma sätt som den enskildes beteende kan kartläggas, kartläggs den handleddes yttre och inre processer. Den handledde kan då se på tre delar (!) till av vad som sker, inte bara att den kallar, kallar och kallar till möten men får inte önskad respons. Beteendeanalyser inkluderar även problemformulering, motiverande omständigheter, situation, beteende och konsekvens-analys, målsättning och intervention.

I kombination med beteendeanalyserna i handledningen inkluderas MI som är en evidensbaserad samtalsmetod. Forskning har visat att MI är effektivt för att öka motivation och främja beteendeförändringar. Detta genom att stärka individens inre motivation och minska motstånd till förändring och är rekommenderad i socialt arbete. För att modellen ska vara verksam krävs MI-anda. MI-andan sätter den som ska hjälpas i fokus. Hjälparen kan separera sina värderingar och åsikter från behandlingsarbetet. Det finns en genuin tro på individens förmåga till förändring och att vi som hjälpare främjar autonomi genom att man synliggör klientens styrkor och framgångar. Eftersom socialtjänstens uppdrag är att frigöra den enskildes resurser, värna självbestämmande och fatta beslut på saklig opartisk grund är kombinationen av MI och KBT-beteendeanalyser kraftfull handledning. Att handledningen bygger på dessa evidensbaserade grunder innebär ett utvecklingsarbete som går helt i linje med nya socialtjänstlagen.

Ytterligare ett komplement till handledningen är de klassiska kärnkvadranterna. Att identifiera sin kärnkvalitet i den situation man står i är ännu ett sätt att förstå vad som händer i interaktionen med den “som krånglar”. Den handledde kan se att dens styrka av noggrannhet har triggats av kollegans styrka att inte överarbeta uppgifter. Den noggranna medarbetaren kan då, i sin stress, öka sin styrka för att kompensera för kollegans till synes slarv. En överarbetad styrka tappar nyans där noggrannhet kan leda till perfektion. Att göra varje arbetsuppgift till perfektion kan stjäla tid och energi med stress som konsekvens.

 

soc-guidens handledning avser således att anpassas efter behovet för vardera handledningstillfälle men alltid utifrån evidensbaserad kunskap. KBT, MI & kärnkvadranter kan medvetandegöra den handleddes förhållningssätt i arbetet och därmed kan inse vikten av att vara sitt eget verktyg i arbete med klient. Det kan öka förståelse för kollegor, grupprocesser, reflektioner om dem vi ska hjälpa för att möjliggöra lösningsfokuserat förhållningssätt. När detta arbete sker i grupp skapas rum för kollektivt lärande. Denna form av handledning som inventerar vardera situation/frågeställning innebär kvalitetssäkring då sannolikheten ökar att brister i utförandet identifieras och kan åtgärdas.

 "Emma har mycket hög kunskapsnivå inom arbetsområdet och mycket god pedagogisk förmåga i att lära ut sina kunskaper"

/Sara Andersson, enhetschef

Utbildnings-handledning

Olika faktorer kommer försvåra socialtjänstens utgångsläge. En psykotisk förälder, ungdom i aktivt drogmissbruk, skola med resursbrist eller utebliven BUP-kontakt. Men. Handlingsutrymmet är ändå stort. Hur vi pratar med barnet och föräldern kommer påverka inverkan samtalet fick på dem. Hur vi förmedlar information mellan parter kommer påverka föräldrarnas samarbetsförmåga. Hur inhämtad information stödjs eller inte påverkas hur väl utredaren ställt följdfrågor och arbetat med nätverket. Hur väl föräldrarna förstår att man inte kan avsäga sig sitt föräldraansvar påverkas av hur väl socialtjänsten kommunicerar och hittar samarbetsallians. Hur användbart kunskap, föräldrakurser och öppenvårdsinsatser är för barnet eller föräldern påverkas således av utredaren/behandlarens kunskapsnivå och anpassningsförmåga.

 

 

Vanliga problem i socialtjänstens verksamhet:

  • Personalen använder BBIC enbart som blanketter och missar därför stora delar av helheten i sociala barnavårdsutredningar.
  • Utredningsplaner saknas.
  • Utredningar & förhandsbedömningar överskrider lagstadgad tid.
  • Analyser blir sammanfattning av utredningen. Det saknas beskrivning varför en riskfaktor är risk. Det saknas beskrivning av riskfaktorns omfattning och konsekvenser för barnet. 
  • Barnets behov bedöms istället för barnets centrala behov.
  • Mål med öppenvård/uppdrag till behandlare är ospecifika, orealistiska eller målen formuleras i samband med insatsens uppstart.
  • Genomförandeplaner saknas, ofta för att familjebehandlaren tycker det är svårt att formulera genomförandeplan. Resultat blir ofta ostrukturerat behandlingsarbete.
  • Klienter pratar inte, pratar för mycket, saknar mottaglighet, barnet är för tyst, barnet är för yvigt – det går därför inte genomföra utredning eller behandling på ett hjälpsamt sätt. Vad det oftast handlar om är att utredaren/behandlaren behöver inspiration för hur den kan anpassa sig till barnet eller föräldern på ett sätt så samtalen blir hjälpsamma för klienten.
  • Team-möten saknar fokus varpå det blir pratat om ett problemen men inte lösningen eller att lösningen är otydlig.
  • Ärende-genomgångar blir rapportering av vad som är gjort istället för kompetensutveckling och kvalitetssäkring.

 

 

Vanliga konsekvenser av problemen:

  • Personal känner att jobbet är rörigt, mycket & svårt. Vilket ofta resulterar i stress och felaktiga beslut. Detta i sin tur kan leda till frånvaro, uppsägningar & familjer som inte får rätt hjälp.
  • Frånvaro och personalomsättning kostar pengar, tid, energi och förtroende.
  • Förtroendet brister mellan myndighet och kommuninvånare när de återkommande möts av ny personal eller får sin situation felaktigt bedömd.
  • Frånvarande personal kan innebära kostnader för inhyrd personal & belastning på kvarvarande personal.
  • Tiden till ny medarbetare uppnått maximal arbetskapacitet är innebär också kostnad.

Men.

Framförallt.

  • Brister i utförande av utredningar och öppenvård utgör ansenlig personlig kostnad (lidande) för det drabbade barnet.

 

 

Lösning & resultat:

Utbildnings-handledning. Personalen får undervisning direkt i det dagliga arbetet. Handledningen leder till personal som förstår hur BBIC används praktiskt i utredningsarbetet. Handledningen leder också till att öppenvården blir mer hjälpsam för klienternas när personalen förstår målformulering, uppdrag och genomförande av öppenvårdsinsatser. Personalen ökar struktur för att hålla deadlines. Team-möten och ärendegenomgångar blir mer hjälpsamma för personalen och således även för klienten.

 

Hur:

Inventering av utredarens/behandlarens utgångsläge. Bakgrund, tankar om jobbet, känsla inför jobbet, triggers och styrkor är relevant för att veta vart just den handledde börjar sin utveckling med utbildnings-handledning. Målformulering – inte för att prestera utan för att utvecklas. För att veta om den handledde rör sig i den riktning hen vill behöver vederbörande veta vad mål och mening är med handledningen. Handledning får inte innebära en stress, där utveckling ska tvingas fram under tidspress, här krävs ödmjukhet inför varje individs läroprocess. Vad som kommer minska tidsåtgång och effektivisera utvecklingsprocessen är att det sker i handledning av någon som både har kompetens och pedagogisk förmåga att handleda.

Ämnen som ofta är aktuella för målformulering:

  • BBIC som arbetsmodell.
  • Planera & genomföra utredning.
  • Utbildning i analysarbetet.
  • Uppdrag till utförare – SMARTA mål.
  • Att hålla utredningssamtal.
  • Planera utförande och genomförande av insats.
  • Struktur för team-möten & ärende-genomgångar.
  • VIVA.

Inventera inlärningsstil. Att ta reda på hur den handledde bäst lär sig handlar skapar en individanpassad, tillgänglig och effektiv undervisning. Genom utbildnings-handledning kan arbetsgivaren ge medarbetaren förutsättningar att utvecklas utifrån medarbetarens egna förutsättningar.

Tidsåtgång. Planera handledningens intensitet. Vanligt är stående genomgångar och extra fokustid. Tidsåtgång är dynamiskt, beroende på den handleddes utvecklingsprocess och variation av ärenden.

Aktivitet. Vid genomgångar screenas den handleddes ärenden, skapar interventioner och följer upp föregående veckas intervention. Strategi för att föra utredning/behandlingsarbetet framåt när klienten har egen agenda, eller svävar iväg från frågan är vanligt förekommande ämnen i handledningen. Fokustid kan vara analysarbete, den handledde formulerar analys i realtid med handledare. Ett annat fokus kan vara genomförandeplaner, att få se exempel, lyssna till tankegångar om genomförandeplanens funktion och själv testa. För medarbetare som är nya i verksamhetssystemet VIVA kan de dela skärmen och få vägledning hur de kan tänka om systemet för att memorera och förstå hur det används så effektivt som möjligt.

 

*Repetition är kunskapens moder*.

💡🚀Därför är utbildnings-handledning bästa alternativet. Aktiviteterna kan upprepas i olika ärenden, den handledde får på så sätt utbildning i realtid direkt kopplat till arbetsuppgiften i just det ärende den handledde har pågående. Bäst resultat uppnås vid minst fyra månaders sammanhängande handledning.

Vill få prisuppgift och mer information?

 

Ja, tack!